söndag 30 december 2012

Skrivpuff om att nå mina mål.

Jag jobbar på två parallella textprojekt och har som mål att färdigställa åtminstone det ena för att skicka till förlag. Det har jag haft som mål de senaste två åren men inte kommit ända fram. Nu känns det dock nåbart... Gott nytt år skrivarvänner!

Skrivpuff om att bryta ett beteende.

Sluta! Sluta tränga dig in i varje levande del av mig!
Ja, du tränger dig väl i och för sig in även i mina förtorkade och otillgängliga kroppsdelar.
Du tar upp min vakna tid med dina glittrande lekande - nej, nu är jag på väg dit igen - ögon och ditt leende som jag älskar att förtrollas av - ser du hur du äter upp mig bara genom din närvaro!
Inatt höll minnet av dig mig vaken tills du fått mig dit du ville, tills jag såg svetten glittra på min kropp, tills jag såg månen och stjärnorna genom det svarta tunga taket.
Men det får vara slut nu. Du måste lämna mig ifred från dina mörkbruna lockar som lockar mig att drömma - nu är jag där - och du måste sluta lova att jag får komma som jag vill. För då kommer jag. Som jag vill. Om jag vill. Och det vill jag.

lördag 29 december 2012

Början på nåt.

Daniel Juhlin. Smaka på det namnet. Det har jag gjort. Faktum är att jag i svagare stunder har smakat på hela Daniel Juhlin. Men det hör inte hit. Inte just nu.

Skrivpuff om rädsla

Den mest påtagliga av mina rädslor är nog min hypokondri. Jag är livrädd för att bli sjuk. Om någon blöder lite så tror jag att hen har ebola eller någon annan läskig sjukdom som jag kan drabbas av. Jag har ett helt husapotek fullt med piller, plåster och huskurer. Om någon pratar om magsjuka blir jag genast illamående och måste svälja tio vitpepparkorn. Om någon har feber får jag frossa med detsamma. Om jag får något hårt och tungt på fingret eller foten misstänker jag kallbrand. Jag tar det säkra före det osäkra, för någon gång drabbas jag säkert av något hemskt och med största sannolikhet minst kroniskt, mer troligt dödlig utgång. Jag har hört något om det. Livet, tror jag det heter. Lyssna bara, LIVET. Kan ju inte vara hälsosamt. Bäst att kolla pillerskåpet.

torsdag 27 december 2012

Skrivpuff om värme.

Värme är både ett fysiskt och ett emotionellt fenomen. Sommaren erbjuder värme utan att det nödvändigtvis känns bra i själen. Vintertid är avsaknaden av fysisk värme något större, men det gör att vi kryper närmare varandra och på så sätt kan det ändå kännas varmt. Avsaknad av emotionell värme kan upplevas i samtal med exempelvis en oförstående chef eller en telefonsupporttelefonist, medan en stunds byggande med klossar eller en godnattsaga kan få värmen mellan förälder och barn att fullkomligt svämma över. I skrivande stund upplever jag såväl fysisk som emotionell värme. För att ligga i samma säng som ett febrigt barn som måste hålla mig i pekfingret för att kunna somna håller både våra kroppar och mitt hjärta varmt nu inatt.

Skrivpuff om missförstånd.


- hur kan du tro nåt sånt? Jag skulle ju aldrig...
- Nänä. Och likförbannat gör du det igen.
- Gör jag?
Hon vänder sig om, som för att se så att ingen annan tjuvlyssnar. Kupén är halvfull men ingen verkar rikta fokus åt hennes håll.
- nähä?
- Joho.
- Jag fattar inte vad du pratar om.
- Stackars dig då.
- men...
- Om du är så mjäkig och ...
- Ge dig, eller tala klarspråk!
Hon tittar sig stressat om, inbillar sig att hon höjde rösten två oktaver för högt. Folk ignorerar henne fortfarande. Fullt upptagna med sitt. Någon håller hårt i en hund som hoppar upp och ner på sätet. Rösten i andra änden av den trådlösa telefonlinjen suckar.
- Ryck upp dig! Ta plats och gör nåt av ditt liv! Låt inte någon säga åt dig vad du ska göra!
- och ändå är det det du gör.
- Det var inte så jag menade.
- Klart det inte var.

onsdag 26 december 2012

Skrivpuff om ett telefonsamtal.

Jag har världens bästa ringsignal på telefonen. Den är så bra att jag nästan hellre låter det ringa än svarar. Bara nästan. För jag är så nyfiken att jag måste svara också. Det är med andra ord inte lätt att välja: svara eller dansa?

måndag 24 december 2012

Skrivpuff om den perfekta dagen.

Skinkan stressgriljeras på snabben. Köttbullar och prinskorv trängs på ett flottigt fat. Jansson är sotig i kanterna. Det skulle vara så jävla bra. Det skulle rentav vara perfekt. Men hur kan det någonsin bli perfekt när prestige och pakethysteri är större än julefrid och barn med tindrande ögon? Var är njutning och harmoni över ett par extra helgdagar? Papper slits upp och presenter läggs på hög. Och vi som begränsat oss till hundra kronor per person, vi får skämmas när paket efter paket öppnas och innehåll för flera tusen väller ut bland presentpapper och legobitar, värmeljus och kläder. Värdinnan gråter sig till sömns. Värden tar en till snaps och tigger om att få ett julnyp. Barnen de skåda i drömmarnas brus hur sjuk och absurd julen är i vårt hus. Hur vi hela tiden strävar efter perfektion men tappar kontrollen över både oss själva, plånboken och prestationsångesten.

Den allmänna åsiktens rätta värde.

Det händer inte så ofta längre. Att jag yttrar mig om sånt som betyder nåt. Jag har legat mycket och med många och räknas som lättfotad även av mina nära. Att jag går in med hull och hår i svettiga relationer och bryts ner successivt varje gång vi når vägs ände, det anses ovidkommande. Att fråga mig om råd är smutsigt. Jag begriper ju inte det där. Jag duger när hår ska färgas och när kläder ska köpas men inte när sorgen eller smärtan blir för stor ochman behöver tröst. Inte heller räknasjag i allvarets stunder när det ska diskuteras. Men i frågan om potatis eller ris till fisken, där rockar jag brallorna av er allihopa.

fredag 21 december 2012

Samla citat.

Det är otroligt viktigt att lyssna på omgivningen när man skriver. Att alltid ha med en liten anteckningsbok för att kunna skriva ner saker och ting. Själv samlar jag på citat. Ska användas vid tillfälle, men ett kan jag bjuda på redan nu. "Jag ligger inte med fula tjejer, det är min policy."

söndag 9 december 2012

Sneak peak.

En glimt av vad jag projektar med just nu. Sitter med redigering och dåligt självförtroende och litar inte på att det funkar. - Vanja, kan du jobba till två trettio? - Är det så mycket minus fortfarande? Gruppchefen nickar. Det hinner bli dan före dan före dopparedan innan jag får komma hem till min fritid. Jag tuggar i mig chokladkex och känner sockerchocken rusa genom kroppen när ordinarie skift går hem, och för att peppa oss kvarvarande lagertomtar drar gruppchefen igång en julskiva i högtalarsystemet. White Christmas. Han vet inte hur rätt han har, den gode Bing Crosby, för alkoholpolicyn på lagret gör att det inte är värt att supa till på juldagen eftersom annandagen börjar redan halv sex.

fredag 7 december 2012

Till min son.

Du lilla barn
Du lilla barn invid min arm
Du sover trygg, så mjuk och varm
Och fastän jag nog är beredd
Så är du inte alls så rädd
För du kan nästan gå
Om ingen alls ser på
Och du kan resa till fjärran land
Om bara jag håller din hand
Du lilla barn, din fantasi
Den finns det inga gränser i
I gröna gräset hittar du
En vacker blomma och just nu
Är den din allra bästa vän
Du kryper fram mot framtiden
Med stora steg och med full fart
Ja du är riktigt vuxen snart
Du lilla barn, jag älskar dig
Ja, du betyder allt för mig

Tanke.

Tänk att en så ny liten människa kan vara upphov till så nya stora känslor.

Anteckning.

Man glömmer så lätt. Plötsligt en dag är minnet bara borta. Helt tomt på bilder man en gång hade. Vart de tagit vägen? Ingen som vet, ingen som vet. En bilväg där allt man passerar suddas ut och blandas samman i ett gytter av färger, ljud och smaker.

Hört på skolgården.

Efter "pungkrock"-lek:
Jag: jag tycker ni ska vara rädda om era pungar, för ni behöver ha dem om ni ska skaffa barn i framtiden.
Elev 1: mäh! Det är ju tjejer som föder barn!
Jag: fast man behöver ju en pappa också...
Elev 2: hur då??
Jag (inser att jag inte kommer ur diskussionen...): det där kan ni fråga Tage om imorgon.
Elev 2: ha! Fast jag vet hur man gör jag! Tuva har sagt, att snoppen.......ska in i.......(dör nästan av fniss) PUPPAN!!!
Elev 1: va?!? Vad ÄCKLIGT!(slänger sig skrattande på marken)

Ligga.

Mitt fiktiva liv kretsar kring sex och otrohet. Jag kämpar med sexskildringar så de inte blir så stereotypa och slentrianmässiga. Samtidigt vill jag inte skriva sliskigt erotiskt eller hårt och porrigt. Jag vill skildra sex just där just då, precis som det kan hampa sig ibland när man känner stark jävla lust och kåthet. Utan någon osande eterisk olja eller manslemmar och blomblad. En avvägning måhända.