Jag var fyra år och hade en lillebror. Och så fick jag en cykel. Den var röd med Kalle Anka-märke på. Medan den där brorn låg i vagnen och pep drog jag upp cykeln för backen från diket ner mot huset, klev på och rullade ner. När farten tog slut välte jag. Upp, dra upp cykel, på cykeln, rulla ner, välta, upp, dra upp cykeln, på cykeln, rulla ner, välta. Pappa skrattade och rullade vagn och mamma kom ut med en bricka med saft och kakor. Bondkakor. Sen kunde jag cykla.
Bra!
SvaraRaderaAlla har starka minnen av första cyklingen och jag ser dina försök framför mig, jag hade oxå ett elände att lära mig bromsa.
SvaraRaderaBra beskrivet
SvaraRaderaOjojoj ja.
SvaraRaderaKan verkligen se det framför mig!
SvaraRaderaFint.
SvaraRaderaFin! "Den där brorn" låg verkligen hopplöst efter:)
SvaraRadera