Hon har fördärvat mitt sinne för estetik med alla sina ullblandningar och makramésnoddar. Jag känner mig hemvävd och ofarlig, inte alls sådär mystisk och lockande pockande. Värst av allt är att hon fortfarande gör allting så minutiöst noggrant. Hon dränker mig i hemslöjd. Och jag kan bara tacka fånigt.
Sluta tacka!!
SvaraRadera:)
SvaraRaderaHär behövs en förvaringskista att passera det hemvävda till - en med bastant lock :)
SvaraRaderaNgn gång framöver kommer det att ha ett värde.