Äga.

Vissa saker går inte att äga. Barn till exempel.

Definitionen av ägande är för mig att jag har full bestämmanderätt över föremålet jag äger. Treåringen är dock helt på det klara med att han själv bestämmer allt. Vad som ska ätas, när det ska sovas och gås på toaletten. Jag är bara en resurs för honom. Någon som serverar honom alla möjligheter. Han har just lärt sig innebörden av det magiska ordet Nej.

Exempel:

- Kom nu så äter vi middag.

- Nej! Jag ska leka bilar!

- Jo, kom nu, det är pannkaka, som du tycker så mycket om.

- Nej! Det är tråkigt och jag har ont i magen.

- Oj då, var har du ont då?

- Tyst mamma! Gå köket!

Ridå.

Jag kan bestämma över en hund eller en dator eller möjligen ibland över min sambo, men att bestämma över mitt barn är omöjligt.

Som tur är får jag fortfarande ha honom för mig själv ibland. Exempel:

- Mamma! Mamma!

- Mhmm... (Nyvaken mamma.)

- Jag kolla Barnkanalen, ligga hoffan!

- Mhmm...

- Kom nu mamma, vi ska ligga hoffan, kolla Barnkanalen!

Äganderätten är således på hans sida. Jag äger hus och bil och saker i allmänhet. Mitt barn äger - och dompterar - mig.