Den allmänna åsiktens rätta värde.

Det händer inte så ofta längre. Att jag yttrar mig om sånt som betyder nåt. Jag har legat mycket och med många och räknas som lättfotad även av mina nära. Att jag går in med hull och hår i svettiga relationer och bryts ner successivt varje gång vi når vägs ände, det anses ovidkommande. Att fråga mig om råd är smutsigt. Jag begriper ju inte det där. Jag duger när hår ska färgas och när kläder ska köpas men inte när sorgen eller smärtan blir för stor ochman behöver tröst. Inte heller räknasjag i allvarets stunder när det ska diskuteras. Men i frågan om potatis eller ris till fisken, där rockar jag brallorna av er allihopa.