Käringen mot strömmen var jag ända tills jag träffade Östen. Det kunde inte gå en dag utan att jag satte mig på tvären åtminstone en eller två gånger. Men här springer jag nu, mellan kaffevissla och vedlår och har aldrig haft det bättre, sa min gamla faster Sara, hällde upp kokhett och nattsvart kaffe på Blå blom-fatet och sörplade.
Feministisk förgrundsgestalt!
SvaraRadera